Jag är så himla ledsen!

Min vän Philip kom in till mitt kontor och berättade om ett dagis han varit på i en förort till Stockholm. Han läser till folkhälsovetare och hade varit där för fältundersökning. Dagiset han besökte var inte större än hans eget vardagsrum. Han tog in två av barnen i ett rum och de fick berätta om dagiset och hur de trivdes där. De hade varit så himla glada och tyckte att det var så kul på dagiset, de ville aldrig åka därifrån därför att det var roligare där än hemma. Så frågade han varför det var tråkigt att vara hemma.

Barnen hade berättat varför. De hade berättat att pappa slåss, att brorsan är våldsam och aldrig hemma. Om kompisar som blivit våldtagna, nedslagna, mammor som gråter… BARNEN! Alltså fyraåringar. Jag hade inte ens såna bilder i huvudet när jag var fyra. Jag förstod inte att et vuxet par kunde utföra våld mot varandra. Kanske hade högst jag sett mina föräldrar gråta och var aarga på varandra.

Det är inte konstigt att barnen trivs bättre på dagis än hemma. De har ju varandra - andra barn som hade samma erfarenheter. Någon som lyssnar och förstår.

Dagisfröknarna hade varit otroligt kärleksfulla mot barnen, men den verbala kommunikationen med barnen var bristande. De hade inte tid för varje enskilt barn, och de hade inte de språkliga kunskaperna som krävs i en mångkulturell förort. Hatar att försöka få till de mest pk formuleringarna, så nu bara kör jag.

De här barnen kommer att bli avtrubbade från samhället. De kommer att hamna i utanförskap. Tänk er att försöka anpassa sig till ett normalt liv med såna erfarenheter på egen hand, med det enda vuxna stödet i form av dagisfröknar som inte ens har tid att lyssna.

Men det hela är så jävla sorgligt! Och det mest sorgliga av det hela är att det här var så främmande för mig och Philip, trots att jag såklart vetat om att barn drabbas illa av vuxnas beteende.

Alla som röstar borgerligt är så jävla elaka! Jävla Hammarby Sjöstadsfittor som applåderar när kommunen satsar på ett dagis med utsikt över Årstaviken! FAN! I förorten funkar inte flådiga dagis - de blir ju bara förstörda. ALLA vuxna tar inte ansvar för sina barn. ALLA barn heter inte Philip eller Alexander och har övre medelklassföräldrar som har haft tid att se, föräldrars vänner som pratat med en, kompisar vänner som gett en mat, flera dagisfröknar som har haft tid att ta sig an individer, friluftsskolor med skogsvandringar och skogskulle. Musikklassdagar och uppmärksamhet. Klassträffar med föräldrarna. Fika på ängar, brännboll i parken.

Vi hade inte en tanke på våldtäkter, mordförsök och misshandel. Vi letade mariekex i Regnbågsparken med farmor. Vilken var din verklighet?

Och vilka tänker du på, Reinfeldt, när du urlakar det sociala trygghetssystemet? Vilken är din verklighet, Reinfeldt, när du tar bilen från Täby och hälsar på förortsdagiset? Tänker du fortfarande som en moderat då? Det betvivlar jag.